Börjar helt ärligt bli trött på folk som ifrågasätter min träning och min livsstil. 

Jag tränar för att det får mig att må bra och visst, det kan låta mycket ibland för många men jag vet väl vad jag håller på med!  Jag av någon är väldigt rädd om min kropp, jag vet hur det är att känna sån smärta som inte ens de starkaste värktabletterna kan ta bort, så nej, jag kommer inte att utsätta min kropp för mer än vad jag vet att den klarar av.

Och jag vet också hur det är att kämpa för att hålla kroppen på en hälsosam vikt. Tro mig, jag är inte ett dugg intresserad av att hamna på 43 kg igen, inte ha någon energi och vara så psykiskt trasig att jag blir stolt över mig själv när jag hållt mig borta från mat under en längre tid och istället stillat ev hunger med ett par digestivekex.

Jag älskar att få bli hungrig igen som en normal människa, och jag äter hela tiden känns det som. Jag har kontakt med flera personer som är utbildade inom träning och hälsa och har haft en öppen dialog med dessa om min kost och mitt träningsschema.

Det som ni kallar att få unna er saker en helg som t ex alkohol, godis, skräpmat m.m, det är inte vad jag ser som att unna mig någonting. Men jag har absolut inget emot det. Anledningen till att jag inte dricker alkohol så ofta just nu är för att jag inte orkar bli så pass bakis som jag tydligen ska bli nu (börjar väl bli gammal) plus att det förstör det som får mig att må bra just nu, alltså min träning. Godis äter jag gärna, men kan tycka att det inte smakar speciellt gott om det inte är mörk choklad med kokos ;) och skräpmat äter jag inte av den enkla anledningen att jag blir hungrig efter 1h igen istället för typ 3-4h senare.  Jag har inte tid att äta hela tiden :)

Så, nu har jag fått ur mig det jag vill. Vill ni ta åt er så gör det, i annat fall så behöver ni väl inte det.

Har iaf fått höra flera ggr den här veckan att jag ser vältränad ut. Sjukt kul att höra eftersom man själv inte ser resultaten själv.  Det finns en kvinna som jobbar i matsalen uppe i skolan som flera ggr den här terminen kommit fram och påpekat hur fin jag är osv. Jag tycker ju att jag ser ut som jag alltid gjort (bra självinsikt? haha) men idag när jag står och tar mat kollar hon på mig och säger att jag gör henne riktigt taggad att börja träna själv och att hon också vill få så tydliga resultat som jag lyckats få. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga men tackade iaf och sa att hon också kommer få resultat om hon vill, det handlar bara om att bestämma sig och se till att träningen tillhör ens vardag och inte nåt tillfälligt. Vet inte om det motiverade henne eller om hon bara tyckte att jag va konstig men jag måste ju ge henne svar utifrån min egen synvinkel, eller?

Nu ska jag iaf iväg och dricka öl med mina killkompisar. Imorgon blir det party med några av tjejerna! Lika bra att köra hårt en helg istället för att dela upp det ;)