I natt drömde jag om dig. Fast samtidigt kändes det inte som någon dröm. Du kom för att säga farväl, att säga att du inte glömt bort mig, men att du haft fullt upp med att ta hand om din familj. Du hade även meddelanden till mig. Saker gällande framtiden. Om detta nu kommer hända så vet jag att det är din förtjänst. Men varför var du tvungen att lämna mig för? Jag kände ju att du var där, hörde din röst, kände din värme. Du höll om mig så hårt. När jag vaknade kändes allt så verkligt. Som om vi precis hade pratat med varandra. Men nu fanns du inte kvar. Jag kunde inte längre se sig. Men jag kände fortfarande din närhet.

Tack för dina fina ord. Du kommer alltid att finnas med mig. Jag släpper dig aldrig!

Det är så tungt nu. Allt på jobbet påminner om dig. Allt du skulle varit med på är nu. Jag väntar varje dag på dina samtal  om hur vi ska jobba men också vad vi ska göra för kul när vi är lediga. Fan Johan! Valorg, balen, sommarkollo, du var ju med på allt och nu finns du inte där längre.

Kom tillbaka!

Idag har jag fått hjälpa av Stefan med att åka och handla hem trädgårdskalk m.m så att vår mossa försvinner. Sen köpte jag även en soppborste till uteplatsen samt bambufacklor. Mysigt! Om jag har tur med vädret så ska allt fixas till helgen =)

Tur att man har en man som hjälper till med trädgården...